Bynamnet Friel, som blivit sockennamn, tyder på tider, då den förkristna gudatron ännu var rådande. Freja eller Fröja, i nordisk mytologi kärlekens och fruktbarhetens gudinna, har här sitt namn. Senare leden är det "det i ortnamn ingående fornsvenska al", som betyder tempel, helig lund, helgedom. Det påträffas första gången i ett pergamentsbrev daterat den 5 januari 1305, där det skrives, Fröjal. De äldsta uppgifterna om byns samtliga gårdar återfinns i 1564 års jordebok. Enligt denna omfattades Friels by fyra hela skattehemman, tre hela kyrkohemman, en kyrkotomt, ett helt klosterhemman, nio hela frälsehemman och ett frälsetorp. Den äldsta kända kartan är upprättad år 1688. På den finns byns samtliga gårdar utsatta men endast med hustecken. Kartan gjordes upp, därför att fru Anna Uggla, ägare till "Böries gårdh", hade avstått sitt hemman till Kungl. Maj:t och kronan och i vederlag fått kungsgården Säckestad. Av kartbeskrivningen framgår, att byns åkerjord var delad i östra och västra gärdet. Det östra hade grund matjord och på en del ställen sumpig lermylla. Västra gärdet var bördigare. Källa: Tun, Friel och Karaby - en hembygsbok
KARTA ÖVER FRIELS BY VID LAGA SKIFTET 1830
